Mabs Bandageguiden™ har tagits fram för att förklara hur skador uppkommer, hur de behandlas och hur bandage fungerar. När du drabbats av en skada är det viktigt att ta reda på den bakomliggande orsaken. På så sätt kan du hindra att samma skada uppstår igen. Det är därför viktigt att söka medicinsk hjälp om inte skadan förbättrats inom några dagar. Bandage har många positiva effekter efter en skada. De är enkla hjälpmedel som ger stöd och smärtlindring utan biverkningar och kan användas i stort sett obegränsat. Mjuka bandage bidrar inte till att muskler och leder blir svagare. Tvärtom kan du fortsätta vara aktiv genom bandagets positiva effekter och de förhindrar att muskler och leder blir svagare. Att hålla kroppen i aktivitet är viktigt för att förebygga många av dagens välfärdssjukdomar.

Vad händer när en skada uppkommer?

Att trampa snett på en promenad är lätt gjort. Tyvärr är det inte alltid man förstår konsekvenserna av vad som skett i skadeögonblicket. Det är först några timmar senare när foten svullnat upp som man inser att något allvarigt hänt. Då är det tyvärr ofta för sent för att kunna begränsa skadans omfattning. Blödningen har lett till en svullnad som i sin tur ger smärta och sämre rörlighet.
Ett riktigt omhändertagande kan minska tiden för återhämtning avsevärt.

Akuta skador och överbelastningsskador
Skador kan delas upp i akuta och överbelastningsskador, beroende på grundorsaken.

Akuta skador
Akuta skador uppstår plötsligt och har en tydlig orsak. Yttre faktorer som andra spelare, underlag och utrustning påverkar ofta. Den akuta skadan leder ofta till en blödning i muskel eller sena.
Det är blödningen som orsakar svullnaden och missfärgningen som du kan se efter några timmar. Svullnaden ger smärta och gör att leden får svårt att röra sig normalt. Därför är ett korrekt
akut omhändertagande viktigt.

Vid en stukning eller vrickning skall leden omedelbart lindas med en elastisk kompressionslinda för att stoppa blödningen. Det är precis på samma sätt som en sårskada fast man inte ser
någon öppen såryta eller blod. Varje minut utan linda och kompression gör att blödningen fylls på vilket leder till ökad svullnad och mer problem senare. Kompressionslindan ska lindas
hårt, utan att den känns alltför obehaglig, och bör behållas i minst 30 minuter – gärna längre. Därefter kan du linda lösare. Kompressionslindan bör användas de första två dygnen för att
förhindra att området åter svullnar.

Högläge är inte så viktigt under de första två dygnen. Det mesta av vätskan som ger svullnad finns i vävnaderna utanför blodbanan och påverkas mycket lite av högläge. Högläget är
däremot effektivt senare i skadeskedet eftersom det hjälper till att transportera bort vätskan. Kyla är omtvistat. En kylpåse har i sig inte tillräcklig kyleffekt för att kunna påverka blödningen
nämnvärt. Däremot fungerar kylan effektivt som lokal smärtlindring. Kylan är som mest effektiv när den används tillsammans med kompression. Då kombineras smärtlindring med minskning
av svullnad. Efter skadetillfället är det en god idé att avlasta det skadade området. En krycka minskar belastningen på en knä eller fotled avsevärt. Kryckan möjliggör också en normal gång
vilket är viktigt eftersom det reducerar svullnaden.

Om du inte kan stödja på leden alls, måste du söka sjukvård akut. Risken finns att du har fått en fraktur och det kräver avancerad sjukvård.

Överbelastningsskador
Överbelastningsskador uppstår i regel gradvis och utan något enskilt skadetillfälle. Ensidig träning, långvarig belastning eller extremt hög intensitet kan leda till att delar av kroppen överbelastas. När kroppen inte får chans att vila och återhämta sig, är risken för att skada sig som allra störst. Därför är vila lika viktig som aktivitet. Andra faktorer som kan spela stor roll vid
uppkomsten av en överbelastningsskada är exempelvis kraftig ökning av träningsdosen, muskulära obalanser och felställningar. Men även ändrade underlag eller ny utrustning som skor kan
spela roll. Det är nästan alltid flera faktorer som samverkar till en överbelastningsskada.

Smärta
Smärta är kroppens sätt att signalera att något inte står rätt till. Den är väldigt personlig och upplevs olika från person till person. Vissa har en hög smärttröskel medan andra påverkas mycket redan vid låg smärta. Vi skiljer på akut smärta och långvarig smärta. Den akuta smärtan, som kommer vid en fotledsskada eller benbrott, är oftast behandlingsbar med hjälp av smärtstillande läkemedel. Den långvariga smärtan är mer komplicerad, och kräver rätt diagnos och samarbete mellan olika medicinska specialister, för att behandla.

Inflammation
Ordet inflammation härstammar från latinets inflammatio som betyder brand. Inte helt olik den upplevelse man kan ha av en inflammation, nämligen brännande smärta. Inflammation kan
delas upp i akut och kronisk inflammation. Den akuta inflammationen kan orsakas av tryck, upprepad retning, belastning, felställning, yttre våld eller infektion. Innan behandling är det
viktigt att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom inflammationen för att förhindra att den återkommer. De vanligaste symptomen på en inflammation är:

  • Lokal hudrodnad över området på grund av ökad aktivitet
  • Svullnad som kan orsakas av blödningen från den lokala skadan
  • Smärta vid beröring eller rörelse av den skadade kroppsdelen
  • Lokal värmeökning över området
  • Nedsatt funktion och rörlighet av kroppsdelen.

Inflammationer läker nästan alltid ut av sig själva om du minskar på belastning och aktivitet. Det finns dock inflammationer som inte läker ut av sig själva. Dessa kan övergå i långvariga smärttillstånd. Vid alla inflammationer tar kroppen och dess vävnader skada.

När inflammationen dämpats och läkts ut reparerar kroppen vävnaden. Vid lättare och okomplicerade inflammationer repareras vävnaden helt.

Vid svårare inflammationer, där kroppen inte klarar av att reparera vävnaden helt, ersätts den med ärrvävnad.

Träningsvärk
När en muskel belastats utöver det normala uppstår träningsvärk. Detta är normalt och inget farligt. Muskeln kan bli stel och öm och smärtar då vid belastning. Det är viktigt att lyssna
på kroppens signaler. Träna med mindre belastning så försvinner smärtan. En ökad cirkulation gynnar återhämtningen. Normalt ska träningsvärk avta efter någon eller några dagar. Ett bandage
med värmande effekt ger ofta en mycket positiv effekt på träningsvärken. Stretching kan också vara ett bra sätt att minska obehagskänslan.

Stukning/Vrickning
Stukning eller vrickning innebär att ett eller flera ledband över en led töjs ut eller går av. Smärtan kan vara ganska svag till att börja med och först efter några timmar svullnar fotleden upp. Vid kraftigare stukningar finns alltid risk för en fraktur och dessa bör därför röntgas. De vanligaste stukningarna drabbar knän, fotleder och fingrar. Även axel, armbåge och knäskål kan drabbas.
Kraftigare skador på en led kräver sjukvård och rehabilitering.

Ledbandets funktion är inte bara att stabilisera leden. Det fungerar också som en sensor som känner av i vilken position leden befinner sig. När ledbandet skadas försämras den förmågan. Det gör att det är lätt att skada sig igen. Genom att använda ett enkelt bandage kan hudens känselkroppar ta över en viss del av den funktionen. Sjukgymnastik med balans och koordinationsträning
är också mycket viktigt.

Det är svårt att uppskatta läkningstider. Enklare skador tar 6–8 veckor för att läka helt. Ofta mår man bättre redan efter två veckor men det tar betydligt längre tid innan du är helt återställd. En bra värdemätare är när man har samma styrka och klarar samma belastning och aktivitet som den oskadade kroppsdelen. Mer komplicerade skador kan ta lika lång tid som ett avancerat benbrott.

Muskelbristning
En muskel kan liknas vid ett tjockt rep. Många mindre fibrer bildar tillsammans en muskel. Muskeln har två eller flera fästen och kan förlängas eller dra ihop sig. Muskelns funktion är att
styra en led i rätt riktning samt att stabilisera den. Detta sker genom ett mycket avancerat samspel mellan hjärnan, nerver, känselkroppar, ledband och muskler.

När en muskel utsätts för yttre våld brister delar av muskelfibrerna vilket orsakar en blödning. Kraftigare våld mot ett lår brukar ge så kallade ”lårkakor”.

Muskelbristningar sker när muskeln utsätts för en belastning utöver vad den klarar av. Det kan ske vid explosiva rörelser där muskeln inte är tillräckligt förberedd/uppvärmd eller om muskeln tvingas ut i ett läge som ligger utanför dess normala rörelsebana. Känslan är en stark smärta som plötsligt uppkommer i muskeln. Muskeln går fortfarande att röra men det gör ont i delar av rörelsen. Efter ett tag känns muskeln stel och det gör ont att röra den. Bristningar kan ske i muskler som utsatts för belastning under lång tid utan att de fått återhämta sig. Bristningen kan vara ytlig eller djup. Om fibrerna går sönder inne i muskeln leder det till en blödning. Denna blödning får svårt att ta sig någonstans och bildar ofta en svullnad inne i muskeln. Detta leder till svaghet, stelhet och smärta.

Vid bristningar kan du lägga kompressionsförband akut för att stilla blödningen. Vid allvarligare muskelbristningar skall du alltid söka läkare. Massage är förbjudet under de första dagarna eftersom det kan förvärra skadan. Ett lättare stödförband eller bandage kan kännas skönt. Återgång till aktivitet ska inte göras förrän du är smärtfri och har full styrka och rörlighet. Målet skall alltid vara att ha likvärdig styrka i den skadade som i den oskadade kroppsdelen.

Ledförslitning – Artros
Artros är människans vanligaste ledsjukdom. Det innebär att ledernas glidytor får förändringar och så småningom skador. Artros kan även påverkas av andra faktorer. Ärftliga faktorer är den vanligaste orsaken. Är man överviktig löper man också en större risk. Om man fått frakturer och skador i leden kan det senare i livet leda till artros. Felställningar kan också bidra till att artros utvecklas snabbare.

Artros startar ofta i en led utan någon egentlig orsak. Smärtan är svårast efter inaktivitet eller på morgonen. Problem med att inte kunna sträcka ut leden helt är också vanligt. Rörligheten i lederna minskar i takt med att sjukdomen utvecklas.

Flera nya läkemedel har kommit de senaste åren som ger bra effekt. Träning är otroligt viktigt för behandling av artros. Det både förebygger och lindrar besvären. Viktnedgång har även visat sig vara mycket effektivt för att minska smärta, även på personer som anses normalviktiga. Ett bandage som extra ledstöd ger också effektivt stöd, värme och smärtlindring.

Muskelkramp
Efter en hård belastning är det lätt att få kramp. Muskelkramp är normalt okomplicerad om det uppstår under enstaka tillfällen. Vad som egentligen händer är inte klarlagt. En teori är att kroppen har brist på mineraler och salter och detta skulle orsaka muskelkrampen.

Man ska dock vara uppmärksam på återkommande problem och framförallt nattliga kramper. Det kan vara tecken på cirkulationsproblem och bör utredas av läkare. Infektioner kan också vara en underliggande orsak.

När ska du söka hjälp?
Vid allvarligare skador med kraftig missfärgning, svullnad eller när kroppsdelen inte kan användas eller stödjas på, ska du alltid söka akut hjälp. Risken för att du fått en fraktur är överhängande
och då är det viktigt att inleda rätt behandling direkt. Var också uppmärksam på smärtor eller skador som inte har någon egentlig orsak, exempelvis plötslig och kraftig knäsmärta utan att du belastat knäet.

Medicinska effekter av stödbandage

Stödbandage används både inom rehabiliteringsmedicin och idrott och ger många fördelar. Några av de viktigaste effekterna är:

Värme
Porösa textilmaterial, som neopren, isolerar kroppsvärmen lokalt över området där bandaget sitter. Denna effekt är mycket positiv eftersom värme ökar blodgenomströmningen lokalt. Det leder till att musklernas reaktionsförmåga blir snabbare men också till en antiinflammatorisk- och smärtlindrande effekt. Den smärtlindrande effekten är viktig eftersom den ökar rörligheten i leden och möjliggör aktivitet. Ett bandage kan också hjälpa till att behålla värmen i muskeln efter aktivitet.

Stöd och kompression
Efter skador är det vanligt att leden känns instabil och det kan vara svårt att stödja på den. Att använda ett bandage, eller elastisk linda, ger kompression över mjukdelarna vilket hjälper till att minska svullnaden. Det ger också ett receptivt stöd, kroppen blir mer uppmärksam på den skadade kroppsdelen. Responsen ökar och blir snabbare än utan ett stöd. Bandaget möjliggör aktivitet som tidigare var för smärtsam.

Skydd
Ett bandage kan också skydda rent fysiskt. Vid inflammationer i senfästen kan dessa bli mycket känsliga för stötar eller tryck. Neoprenmaterialet tar upp tryck och skyddar hudytan. Det kan göra att du vågar utföra aktiviteter med skydd som du tidigare inte klarade utan. Inom kontaktidrotter är det vanligt att man använder bandage med extra förstärkningar för att skydda utsatta leder.

Ledpositionssinne-Proprioception
Det neuromuskulära samspelet är mycket komplicerat och vi vet ännu inte helt hur det fungerar. Ledband och senor är fulla med små receptorer som känner av i vilken position lederna befinner sig i. De skickar signaler till ryggmärgen och hjärnan som då aktiverar muskulaturen som kan ändra ledens läge, stabilisera, sträcka eller böja. Denna förmåga kallas för proprioception och är mycket viktig för att kroppen ska fungera. En skada i ett ledband eller sena kan göra att den förmågan försämras. Det gör att det tar lite extra tid att skicka signalerna, vilket gör att musklerna får signalen för sent för att kunna stabilisera leden. Det är då risken är som störst för att skada sig igen. Ytterligare skador leder till ännu långsammare och sämre receptiv förmåga.

Ett bandage stimulerar de receptorer som finns i huden. Dessa kan då ta över en del av funktionen från de receptorer som normalt finns i ledband och senor. Denna stimulering leder till ett bättre ledpositionssinne. Detta kan förhindra att en ond cirkel uppstår med upprepade skador. Studier* har visat att knäleder med ledförslitning och inflammation har en stor hjälp av ett bandage. Ledpositionssinnet ökade med upp till 40 procent när de med skador hade bandage på jämfört med utan. Det är dock värt att notera att ett knä utan skada inte kan förbättra sitt ledpositionssinne mer än det har normalt.

*JOINT PROPRIOCEPTION IN NORMAL, OSTEOARTHRITIC AND REPLACED KNEES. D. S. BARRETT, A. G. COBB, G. BENTLEY, THE JOURNAL OF BONE AND JOINT SURGERY VOL. 73-B, No. 1, JANUARY 1991 53

Förebygga
Att förebygga skador med bandage har visat sig svårt. Flera studier har gjorts inom idrotten med större och mer avancerade knäbandage. Studier visar att skadeförekomsten för spelare är ungefär lika stor med, som utan, bandage. Detta gäller dock leder som aldrig fått en skada och som är helt friska. Däremot har bandage visat sig kunna hjälpa till när man väl är skadad. Ett bandage kan då minska risken för att skada sig igen. Detta beror på kombinationen av värme, som gör muskulaturen och senor mer elastiska, och ökningen av ledpositionssinnet som ger en bättre medvetenhet och stimulering av den skadade kroppsdelen. Detta gäller också vid felaktig belastning. Karpaltunnelproblem i handleden kan orsakas av att man sover med handleden böjd. Detta ökar trycket mot nerverna i karpaltunneln vilket leder till problem. Ett bandage kan då hjälpa till att hindra den felaktiga ställningen som utlöser smärtan.

Förväntanseffekt – Placebo
I alla typer av behandlingar, från läkemedel till olika terapiformer, finns alltid en förväntanseffekt. Vi brukar kalla den placeboeffekt. Denna förväntan gör att du känner dig bättre utan att någon faktiskt påvisad förbättring skett. Detta är dock inget negativt. Tvärtom är förväntanseffekten en mycket viktig faktor. Att du har stort förtroende för en behandling kan hjälpa tillfrisknandet.

Ett bandage kan hjälpa till att få den skadade att uppleva sig mindre sjuk och på det sättet möjliggöra aktivitet. Tidigare ordinerades sängliggande för ryggskott. Idag rekommenderar vi aktivitet och ett ryggbandage som stöd. Det gör att du snabbare kan aktivera dig och minska din smärta utan att nödvändigtvis ta läkemedel.

Shopping cart

0

Du har inga produkter i varukorgen.

Hit Enter to search or Esc key to close