Kroppens blodomlopp

Blodomloppet är ett livsnödvändigt system som bland annat sköter syre- och näringstillförseln till cellerna, transporterar hormoner och signalämnen, bekämpar infektioner, reglerar kroppstemperaturen och forslar bort slaggprodukter som bildas vid ämnesomsättningen. Blodkärlen bildar ett nät som liknar ett träd, där ”stammen” består av stora kroppspulsådern, aorta, som sedan delar upp sig i allt mindre kärl. Tillsammans är blodkärlen nästan 100 000 kilometer långa och räcker mer än två varv runt jorden!

Det finns tre olika typer av kärl som sköter blodcirkulationen i kroppen: Artärer, vener och kapillärer

Kroppens blodomlopp

Artärerna

Artärerna har tjocka, elastiska väggar och transporterar syrerikt blod från hjärtat och ut till cellerna genom allt mindre förgreningar. När hjärtat pumpar ut blod utvidgas artärerna, vilket känns i form av pulsen. Aorta, som är ca 2,5 centimeter i diameter, är den största artären i kroppen.

Venerna

Venerna är tunnare än artärerna och har töjbara väggar som kan hålla stora mängder blod. De leder tillbaka det syrefattiga blodet till hjärtat, samtidigt som de tar med sig koldioxid och andra slaggprodukter från cellerna. I underkroppen pressas blodet i venerna tillbaka med hjälp av vadmuskelpumpen, som också kallas för vårt andra hjärta. Vadmuskelpumpen stimuleras av att musklerna i fotleden böjs och sträcks när vi rör på oss, men fungerar sämre när vi sitter, ligger eller står stilla i längre perioder. Venerna i underbenen har små klaffar som hindrar blodet från att flöda baklänges.

Kapillärerna

Kapillärerna är de minsta kärlen och bildar tillsammans ett nätverk som förenar artärerna och venerna. Kapillärerna har mycket tunna väggar och sköter utbytet av näring, vätska och avfallsprodukterna i cellvävnaderna.

Hjärtat

Hjärtat, en tvärfibrig muskel som till skillnad från andra muskler inte kan påverkas med viljan, pumpar runt blodet i blodkärlen genom att växelvis dra ihop sig och vila. Det består av två ihåliga halvor som vardera har en kammare och ett förmak med klaffar som sköter genomströmningen av blodet. En sammandragning och en avslappning bildar tillsammans ett hjärtslag. När hjärtat slappnar av fylls det med blod, då klaffarna mellan förmaken och kamrarna är öppna medan klaffarna ut från kamrarna till kärlen är stängda. När hjärtat sedan dras samman öppnas klaffarna som leder ut från kamrarna och syresatt blod pumpas från den vänstra kammaren till aorta. Från aorta transporteras blodet till allt mindre artärer och så småningom till kapillärerna, som i sin tur levererar det till cellerna i hela kroppen. Blodet kommer sedan tillbaka till hjärtats högra förmak via venerna. Den här delen av blodcirkulationen kallas för det stora kretsloppet. Samtidigt pumpar hjärtats högra kammare blodet till lungorna via lungartärerna, där det får syre och gör sig av med koldioxid. Sedan forslas blodet tillbaka till hjärtats vänstra förmak och kammare genom lungvenerna. Det här kallas för det lilla kretsloppet, eller lungkretsloppet. Blodet passerar alltså genom hjärtat två gånger; en gång genom lilla kretsloppet och en gång genom stora kretsloppet.

I viloläge pumpar hjärtat mellan fem och sex liter blod per minut men när man anstränger sig kan volymen öka till 25-30 liter per minut. Hjärtat hos en vältränad person slår ca 60-80 slag per minut i viloläge, det som brukar kallas för vilopuls. Det blir ungefär 30 miljoner gånger om året, eller 2,5 miljarder gånger under en livstid.

Blodpropp i benet

Över 10 000 personer blir varje år inlagda på sjukhus i Sverige på grund av blodproppar som lossnat och fastnat i lungorna. Blodproppar, eller tromboser som de kallas på fackspråk, beror på att blodet i blodkärlen levrar sig, så att blodet får svårt att passera. Proppar kan uppstå var som helst i kroppen, men vanligast är att de bildas i benen. Ofta löses blodproppen upp av sig själv, utan att ge några symtom, men i vissa fall kan obehandlade proppar bli akuta och få allvarliga följder. Proppar som lossnar och når lungorna kan till exempel leda till andnöd, stroke eller hjärtinfarkt. Men det går att skydda sig mot blodpropp, något som är extra viktigt om du tillhör en riskgrupp.

Blodproppar kan uppstå både i artärer och vener, fast av olika orsaker. I artärerna beror proppar på att kärlen gradvis kalkar igen och gör kärlväggarna trängre, vilket leder till att blodplättar och vita blodkroppar fastnar och klumpar ihop sig. I venerna orsakas tromboser istället av att blodet levrar sig på grund av skador i kärlväggen eller för att blodet av olika anledningar cirkulerar för långsamt, till exempel för att klaffarna som pressar tillbaka blodet till hjärtat från benen fungerar dåligt, så kallad venös insufficiens. Dålig blodcirkulation kan också bero på att man sitter mycket på jobbet eller vid resor, framförallt vid flygresor som varar i över sex timmar.

Kvinnor drabbas oftare än män av blodpropp och P-piller och graviditet ökar risken betydligt. Rökning, övervikt, ärftlighet och tidigare tromboser är andra riskfaktorer för blodpropp, och personer över 60 år och de som behandlas för cancer löper också större risk att drabbas. Blodpropp i bäckenet eller benen är även en vanlig komplikation efter större operationer, benbrott och sjukdomar som gör att man tvingas ligga i sängläge i längre perioder.

Symptom på blodpropp

En blodpropp kan vara svår att upptäcka eftersom den till en början kan ge vaga symtom. Kontakta läkare om du märker något eller några av följande symtom:

Ena vaden blir varm, öm, missfärgad eller svullen
Det värker i benet eller vaden när du går och använder vaden
Ytliga blodkärl på benet sticker ut och ömmar
Tyngdkänsla i benet
Febrighet

Blodproppar som redan har nått lungorna ger mer akuta symtom, som andnöd, bröstsmärtor, svimning, snabb puls och hosta.

Minska risken för blodpropp med stödstrumpor

Stödstrumpor, eller så kallade kompressionsstrumpor, är ett beprövat sätt att både förebygga och behandla blodpropp. Strumporna, som finns att köpa på apotek, effektiviserar blodflödet i benen genom att de smiter åt runt anklarna, där trycket ökar, för att sedan bli gradvis lösare över vaden. När cirkulationen förbättras minskar också blodstockningen och svullnaden i benen.

Stödstrumpor finns i olika längder och med olika grader av kompression. Vissa är medicinskt klassade och skrivs ut av läkare, men för de allra flesta räcker det med att använda stödstrumpor som går att köpa på vanligt apotek. Var noga med att läsa måttangivelserna för att strumporna ska sitta bra och få maximal effekt. Använd dem vid flygresor, efter en operation och andra situationer som hämmar blodcirkulationen, eller varje dag om du tillhör en riskgrupp. Efter en blodpropp brukar läkare rekommendera att man använder stödstrumpor i minst ett år.

Minska-risken-för-blodpropp-med-stödstrumpor

Åderbråck

Om du har tjocka, slingriga vener som buktar ut precis under huden är det förmodligen tecken på åderbråck, ett vanligt problem som ofta drabbar äldre men kan dyka upp redan i 20-årsåldern. Även om ytliga åderbråck sällan orsakar smärta eller farliga komplikationer kan de uppfattas som störande av dem som drabbas. Det finns ett starkt samband mellan åderbråck och försämrad livskvalitet och en del lider så mycket av sina åderbråck att de inte vill visa sig i shorts eller kjol på sommaren. Men besvären går både att förebygga och lindra.

Åderbråck uppstår oftast på vaderna eller insidan av benen vid fötterna och beror på att de klaffar som hjälper venerna att pumpa tillbaka blodet till hjärtat har blivit otäta eller att väggarna i venerna blivit svaga och vidgat sig, vilket kallas för venös insufficiens. Det leder till att trycket i venerna ökar och att de blir synliga under huden. Ungefär var tredje vuxen drabbas av åderbråck och det är något vanligare bland kvinnor än män.

Orsaken till åderbråck är inte helt klar men hormoner och ärftliga faktorer är förmodligen inblandade, samtidigt som övervikt och graviditet verkar öka risken för att drabbas. Personer som tidigare har haft blodpropp eller står mycket upp på jobbet, till exempel frisörer, tros också ha en ökad risk. Åderbråck försvinner sällan av sig själva, förutom ibland när de uppstått i samband med graviditet.

Blå eller mörklila vener som är 3-4 millimeter breda och känns knöliga och slingriga under huden är klassiska tecken på åderbråck. Små, röda och lila vener som breder ut sig som ett spindelnät eller trädgrenar på benet utan att bukta ut är också en form av åderbråck som kallas för spindelvener. Åderbråck och spindelvener är oftast harmlösa men kan ibland leda till besvär, som till exempel:

Klåda runt venerna
Missfärgad hud runt ett åderbråck
Svullna, bultande eller ömmande ben
Värk i benen som blir värre när du sitter ner eller står upp längre stunder

En liten del av de som drabbas av åderbråck utvecklar med tiden eksem eller bensår, även om det är ovanligt. Åderbråck kan också leda till ytliga blodproppar, så kallade tromboflembiter. Ytliga blodproppar är egentligen en inflammation i kärlväggen som kan göra ont men i regel inte är lika allvarliga som djupa blodproppar

Förebygg och motverka åderbråck och spindelvener

Störande åderbråck och spindelvener går att förebygga och lindra genom att öka cirkulationen och träna musklerna i benen. Motionera regelbundet, ta små pauser från sittandet och ståendet i jobbet och försök gå ner i vikt om du bär på några kilon för mycket. Om benen är svullna är det bra att hålla dem högt så ofta som möjligt för att lätta på trycket i benen, till exempel genom att använda en fotpall och sova med en kudde under benen.

Svullna fötter och ben

När vi sitter eller står länge på jobbet är det lätt att ben och fötter svullnar upp och känns tunga, spända och ibland avdomnade, särskilt mot slutet av dagen. Även graviditet, övervikt och flygresor kan orsaka svullna fötter och ben, medan det i andra fall kan vara kroniska sjukdomar som ligger bakom.

Onaturlig svullnad i ben och fötter brukar kallas för ödem och är ett tecken på att vävnaderna i benen av olika anledningar samlar på sig blod och annan vätska.

Oavsett orsak är det bra att veta att svullnaden kan motverkas och behandlas med motion och kompression med stödstrumpor.

Det är en muskelpump som sitter i vaden som har till uppgift att pumpa tillbaka blodet från benen till hjärtat men den fungerar bara när vi rör på oss. Långvarigt stående, sittande eller liggande kan därför försämra cirkulationen eftersom vadmuskelpumpen inte stimuleras.

En annan anledning till att det blir blodstockning i benen är att de klaffar i venerna som trycker upp blodet är utslitna eller inte fungerar som de ska, vilket gör att blodet rinner bakåt och ökar trycket i kärlen. Det kallas för venös insufficiens. Ytlig venös insufficiens yttrar sig ofta som åderbråck, det vill säga 3-4mm tjocka slingrande vener som ligger precis under huden.

Djup venös insufficiens ligger däremot djupt liggande vener som inte syns och beror oftast på skador från en tidigare blodpropp. Förutom svullnad kan venös insufficiens leda till symtom som klåda, smärta, krypningar, kramp, hudförändringar eller att benet känns varmt. Om du har ont bör du kontakta din vårdcentral, särskilt om svullnaden uppstått hastigt eller bara påverkar det ena benet. Det kan nämligen vara tecken på blodpropp.

Problemet med svullna ben och fötter brukar bli värre med åren, delvis på grund av att vi rör oss mindre men också för att vi oftare blir sängliggande eller drabbas av kroniska sjukdomar som kan orsaka svullnad, till exempel lymfödem, lipödem, njursvikt, leversvikt och hjärtsvikt. Dessutom förslappas musklerna i allmänhet mer ju äldre vi blir.

Så slipper du svullna ben

Svullna fötter och ben kan lindras och behandlas, även när orsaken är en kronisk sjukdom som inte kan botas. Du kan stimulera blodcirkulationen och förebygga svullnad genom att:

Motionera regelbundet
Gå ner i vikt om du är kraftigt överviktig.
Röra på fötterna och vaderna om du sitter stilla mycket, till exempel genom att göra tåhävningar och att växelvis spänna och slappna av i vadmuskeln.
Lägga benen i högläge när du vilar eller tittar på TV.
Använda knähöga medicinska stödstrumpor (kompressionsstrumpor) som smiter åt runt ankeln och ger ett gradvis avtagande tryck över vaden.

Även om du inte brukar ha problem med svullna ben och fötter är det bra att ha stödstrumpor vid längre flygresor, eftersom långvarigt sittande i luften kan öka risken för blodpropp. Det gäller särskilt om du tillhör en riskgrupp, till exempel om du är gravid, äter p-piller, får hormonbehandling eller är över 60 år. Medicinska stödstrumpor av hög kvalitet finns att köpa på apotek.

Läs mer på Fotkollen.se om vanliga fotbesvär och få tips på hur du håller dina fötter friska!